”Protokoll fört vid sammanträde vid Albäck den 19 oktober 1952. I sammanträdet närvoro ett 30-tal personer, deltagare i en av Sveriges Ornitologiska Förenings skånesektion anordnad exkursion.

1. De närvarande beslöt på initiativ av Herr Sven Mathiasson att bilda en biologisk förening.

1. Till interrimsstyrelsae med uppdrag att anordna ett konstituerande sammanträde och vid detta framlägga stadgeförslag utsågos Herr B. Chambert, S. Mathiasson, C.-J. Andersson.

Trelleborg, som ovan T. Moritz”

Föreningen bildades således i fält, i samband med en exkursion i Trelleborgs närnatur, i ett av de intressantaste områdena på Skånes sydkust.

10 år som Naturskyddsföreningen i Trelleborg

Vid årsmöte 2002 beslutades att Trelleborgs Biologiska Förening skylle byta namn och heta Naturskyddsföreningen i Trelleborg. Namnet ansågs mer tidsenligt och bättre täcka den målsättning och verksamhet som föreningen stod inför. Antalet medlemmar var ca 500. ”Vi försöker ständigt att utöka medlemsantalet. Varje ny medlem ger oss större tyngd i verksamheten och i vårt agerande”.

Lika aktuellt än idag

Det som man sa då kan överföras till dagens mål. Både sett till rekrytering och verksamhet.

Just kring Albäck-Fågelviksområdet har mycket av föreningens aktiviteter och engagemang varit knutna under de gångna decennierna. Området är än i dag föremål för föreningens intresse. Det har gällt golfbanan och Fågelvik, Albäcksskogen, västra infarten, soptippen och dess utvidgning och efterbehandling, utfyllnader och cykelväg. Vad gäller golfbanan och Fågelvik har mycket uppmärksamhet ägnats åt skyddet av fågellivet och den känsliga floran. De rika lokalerna för praktnejlikan och orkideerna på och kring golfbanan har ägnats ett speciellt intr esse. Tvister med golfklubben har alltefter kunnat övergå till ett fruktbart samarbete angående naturvård och artskydd.

Naturskyddsföreningen har haft ett fruktbart samarbete i samband med anläggning av öppna vattenytor på golfbanan. Frågor kring Albäcksåns utlopp i havet – liksom övriga vattendrag och Östersjön är mycket intressant ur naturvårdssynpunkt.

Dalköpinge ängar strax öster om Trelleborg har sedan föreningens start likaså varit ett frekventerat exkursionsmål. Det fanns planer för en exploatering för bebyggelse och fritidsanläggningar. Föreningen tog då, för 35 år sedan, initiativ till en inventering, som visade områdets unikt stora naturvårdsvärden och sedan till att föreslå området till naturreservat. Resultatet blev ett förordnande som reservat 1976.

Reservatet är landets sydligaste och var länge det enda i kommunen tills Beddinge strandhed tillkom för drygt 10 år sedan.

Ett annat av föreningens skötebarn är Smyge kärr. På initiativ av föreningen har detta förnämliga område kunnat bevaras som lokal för orkidéer och som passande biotop för intressanta fåglar som näktergal och kärrsångare och till för några år sedan strandpaddor.

Naturvård och kulturhistoria samverkar

Genom agerande från vår förening har den vid mitten av 70-talet planerade exploateringen för bebyggelse på Beddinge ängar ej kommit till stånd och beteslandskapet har kunnat bevaras. Utgrävningarna av den 7000-åriga boplatsen vid Skateholm har senare visat att naturvård och kulturhistoria har samverkande intressen av att landskapet i området ej exploateras. Beddinge ängar är numera inte lika fågelrikt som förut. Rödbena och gulärla finns, men rödspoven är försvunnen och enkelbeckasinen förekommer numera mest som rastande fåglar på hösten. Restaureringen av ängarna kommer att gynna fågellivet och den biologiska mångfalden.

Samarbetet med kommunen i naturvårdsfrågor har utvecklats positivt i och med att man har utökat sina resurser för att hantera dessa frågor med inventeringar av förhållandena i åar, våtmarker och i havet.

I dag har kommunen hög kompetens inom hela miljöområdet och naturfrågorna har lyfts på ett positivt sätt.

En grön plan

Naturskyddsföreningen har varit en aktiv part i att lyfta natur- och miljöfrågor. Redan i samband med den fysiska riksplaneringen 1976 sammanställdes en kommuntäckande översiktlig naturvårdsinventering och en grön plan, som överlämnades till kommunen som ett underlag för kommunens planering. Den har fått stor betydelse genom att föreningens synpunkter blivit kända och i dag är föreningen en viktig remissinstans i exempelvis planfrågor.

Livsnerven i vår förening är och har alltid varit exkursioner och medlemsträffar. Den sociala samvaron är viktig i samband med umgänget med naturen. Information i miljöfrågor och förmedling av naturupplevelser genom föredrag och bildvisningar ges vid medlemsträffar och studiebesök.

• Sven Mathiasson, initiativtagaren till att grunda föreningen, var vår förste ordförande under 6 år, 1952-1958. Han efterträddes som ordförande av Gösta Näslund 1959-1969. Jan Friheden var ordförande 1970-1978. Nils Englesson, tillträdde 1979 och behöll ordförandeklubban till årsmötet 1998, då Sigun Grönlund tog vid.  Idag heter föreningens ordförande Eva Granstedt.

Stort engagemang för natur och miljö

Under föreningens första 50 år präglades engagemanget för miljön i motståndet mot Öresundsbron, mot byggandet av Baltic Cable genom sydvästra Skåne men också samarbete med kommunen i arrangemangen kring ”handla miljövänligt” -kampanjen och i den nyligen avhållna Matmässan på Folkets Park, vårt engagemang för Trelleborgen, delaktighet i Agenda 21-arbetet i kommunen, agerande i strandskyddsärenden och i restaureringen av Svenstorpsviken/Näsbyholmssjön.

I Linnés anda

När föreningen fyllde 50 år planterades ett valnötsträd i Östervångsparken utanför Söderslättshallen. Trädet har föreningen skänkt till kommunen till minne av föreningens grundande den 19 oktober 1952. Trädvalet anknöt till sådana träd som Linné särskilt noterat i Trelleborg och andra skånska tätorter vid sin resa 1749 och som han upplevde som skånska. Valnötsträdet ansågs passa i landets sydligaste naturvårdskrets. Det är också i viss mån en anknytning till stadens gröna profil med exotiska träd som den ståtliga Ginkgoallén, tulpanträd och palmer.

Kampen för bättre miljö fortsätter

Ett svårt problem för oss som vill mer med naturen och miljön har varit, att många av våra beslutsfattande politiker ligger sist i fas när det gäller att bli miljömedvetna. Därför tog vi tacksamt emot kraven från regeringen och EU att kommunerna måste aktivt arbeta med förbättringar av den egna naturen och miljön men med ett globalt perspektiv.

Detta medförde att det anställdes Agenda21-samordnare och senare en kommunekolog och efter ett tag började vår kommun utnyttja de bidrag som ställts till kommunernas förfogande bl.a. lokala investeringsprogrammet och därefter klimatinvesteringsprogrammet. Idag ser vi en mycket positiv utveckling avseende kommunens organisation inom miljöområdet. Det finns hög och bred kompetens. Senaste exemplet på en bra satsning är Biogas-centret.

Genom åren har vi haft ett mycket gott samarbete med Agenda21 och kommunekologen och har känt ett ömsesidigt givande och tagande. Våra unika kunskaper om Trelleborgs natur har vi kunnat dela med oss av. Våra olika rikskampanjer har vi också kunnat utnyttja i samarbetet. Det har anordnats studiecirklar, föreläsningar, studiebesök och klimatmässor.

Här är några teman under senaste 10-årsperioden:

• Maten och miljön
• Stoppa enfalden – rädda mångfalden (inkl. GMO-frågor)
• Vilda grannar och gröna tak – skapa mer närnatur
• Rädda havets liv
• Rädda liv – byt kaffe (köp KRAV-och rättvisemärkt), Energisparteman.
• 60-årsjubileum med 2 dagars späckat program
• Save The Frogs Day 2013

2006 fick vi kommunens miljöpris Tångräkan med följande motivering:

”Genom att envist och energiskt skynda till försvar av kommunens allra minsta växter och varelser står denna förening i frontlinjen för en hållbar utveckling av kommunen. Föreningen utgör dessutom en ovärderlig kunskapsbank och en viktig samarbetspartner för kommunen i hållbarhetsarbetet. Backsvalorna i Maglarp, luddvårlöken på Högalid och praktnejlikan på Stavstensudde instämmer.”

Många planärenden av olika dignitet har besvarats där vi har försökt föra in mera miljövänligt tänkande i planerna. I översiktsplanerna 2001 och 2006 efterlyser vi större hänsyn till miljökraven och människors hälsa, säkerhet och livsmiljö.

Vid hamnens båda utbyggnadsplaner, som varit föremål för förhandlingar i Miljödomstolen, har vi begärt el vid kaj, fullständig redovisning av luftföroreningarna, konkreta planer för att motverka latrintömning till havs, bindande överenskommelse med rederierna om begränsning till bestämda nivåer av luftföroreningar.

Dock är föreningen inte positiv till den påverkan som utbyggnaden får genom ökad lastbilstrafik. Vi är motståndare till den yttre ring som planeras för att klara en östlig infart. Vi ser också en paradox i att Hamnbolaget å ena sidan gör miljöinsatser och samtidigt genom utbyggnaden stimulerar till ökad lastbilstrafik. Närmare 90 procent av all tung godstrafik har sin slutdestination i Mälardalen. Detta är ingen framtidslösning.

Bra Natur- och Kulturplan

En positiv utveckling är att kommunfullmäktige har antagit en mycket bra Natur- och Kulturplan 2010.

Tillsammans med floraväktaren Majvi Rosquist och Lunds Botaniska Förening lyckades vi rädda området där luddvårlöken växer samt de tillhörande gamla kastanjerna vid utbyggnaden av Högalid.

Däremot agerade kommunen fullständigt hänsynslöst och högg ner samtliga träd inkl. en allé när Svartesjöområdet planerades. Detta föranledde oss att göra en anmälan till Länsstyrelsen.

Under en 10-årsperiod skötte vi fagning och slåtter av Modeshögsängen. Numera har parkförvaltningen tagit över skötseln.

Vi har en fågelgrupp, vattengrupp och fr.o.m. 2010 en floragrupp som verkar utöver det ordinarie programmet. Vi har även startat upp Natursnoksaktiviteter, satsat på Konsumentfrågor i nära samarbete med handlarna i Trelleborg och inte minst blivit än mer aktiva i miljöfrågor generellt.

Alla är välkomna att vara med.

Utflyktsprogrammen

Utflyktsprogrammen innehåller förutom fågel- och blomstervandringar omväxlande aktiviteter med teman som t.ex. grodor, fjärilar, insekter. Studiebesök av skiftande slag har vi också haft.  Genom deltagande i Tullstorpsåprojektet har vi fått många nya våtmarker att besöka.

Resumén, som skrevs i samband med föreningens 60-årsjubileum och som kompletterats senare, har sammanställs i samarbete med Nils Englesson och Sigun Grönlund.